en ut en in



så jag ritar prickar och halsar vin. känns fint. skulle inte öppna mig för vem som helst. men ge mitt liv? inga problem. bara be mig. men ingen ber mig. ingen ber mig om nåt, aldrig händer det. jag vaknar. jag somnar. jag får högsta betyg i vad jag än studerar och så tänker jag på döden. dag ut och dag in. år efter år. men det är ju inte som att jag inte har planer. det är ju för planerandets skull jag börjat skriva.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0