känns som att jag drömmer. sen vaknade jag. och i drömmen var jag kär. seriöst, JAG var KÄR. och jag minns min åtrås individ, trots att hela dagen har passerat. och jag har varit lättirriterad och jag har haft slut på piller och jag har skaffat nya piller och fyllt på vinglaset och lugnet har infunnit sig och jag minns hur han såg ut. om det stör mig att jag inte vet vem han är? som fan. först var han en kille kallad e. som jag mycket väl vet vem det är. han intresserade mig någon dag för någon månad sedan. men sen började han tala och passionen svartnade. sen förvandlades e. i drömmen och vart någon helt annan. någon jag inte alls minns mig ha träffat någonsin. han var inte snygg men gav mig något slags lampa. en röd lampa med sammetsskärm. och sen var jag kär. kommer jag möta honom i framtiden? jag har aldrig varit kär. jo, en gång, som tonåringar är, och han var snygg och smal och sjöng med bruten stämma.